rainbee

Känner mig grymt fet just nu, och vill bara ut och springa, eller gå en flera timmars lång promenad med M.
Men det går ju inte. M är bortrest över helgen, igen, och mörkret har fallit.
Helt becksvart ute, och jag tror inte jag hade kunnat slinka ut även om jag haft orken att resa mig upp och försöka.

Jag har ätit vaniljyoughurt varje dag till frukost nu, vilket inte har SÅ mycket kalorier, om man väljer rätt sort.
Far köpte naturligtvis fel sort, så det är väl därför jag känt mig mer proppfull än vanligt efter frukosten på senaste.

 Sedan har jag klarat mig någorlunda bra under dagen ( 2 dl filmjölk med kanel i bamba.) men sedan på eftermiddagen blir det ju inte lika bra.
Speciellt inte efter att jag fick lönen.
 Jag har köpt små påsar med naturgodis, vilket jag nu lovar mig själv att ALDRIG göra igen, och för några timmar sedan blev jag precis klar med att äta upp min del av en måltid mor hade lagat.

Så nu sitter jag här, och känner mig extremt less på allting.
Jag har gått ner i vikt, javisst, men inte fasiken tänker jag ge upp nu.
 Nej fan. Imorgon är en ny dag.
Ska göra klart alla mina läxor imorgon, för nu är det läggdags.

Eller ja. Jag har en halvtimma kvar innan alla lysen skall vara släckta.

Och bara en sak. Allt socker jag proppat i mig under detta senaste dygnet. All mat.
Det har INTE vart värt det. Man TROR att man vill ha det, men när man väl är klar så är man inte lyckligare.
Man är bara deprimerad och fet.