rainbee

All den där laxen och pastan...
Magen drar ihop sig och jag mår illa när jag tänker på det.
Men det var verkligen omöjligt för mig att spy tyst utan att bli helt täppt i näsan av halvsmält mat.
Önskar nästan att jag hade struntat i att jag lät alls.
Att jag bara hade fortsatt tills jag visste att jag var tom från all skit jag stoppat i mig idag.

Jag sitter & chattar med M just nu.
Och hon nämner att när hon kollade på Funbeat så gick vi mer än 21Km.
Och jag kan inte hjälpa att tänka; 'Har jag förstört allting nu med den här jävla maten?'

Men imorgon är en ny dag.
Jag ska inte jämra mig över det som redan har hänt.
Över det som är oföränderligt.

Jag ska fokusera på framtiden istället.
På smala ben.
Knotiga fingrar.
Kindben.
Mina drömmar.

Om att kura ihop mig i en stol till vintern.
Klädd i en stor bylsig tröja, tights och ett par boots med fluffig insida.
Och en STOR kopp svart kaffe hållandes mellan knotiga fingrar.
Jag ska bli smal.
Jag SKA bli smal.

Imorgon ska jag inte äta någonting.
Endast törsten ska släckas.
Imorgon ska jag sitta i biblioteket tills det stänger och försöka plugga.
Sedan ska jag gå hela vägen hem.
Och denna gången ska jag inte bry mig om det börjar regna.
Jag ska gå HELA vägen.


För jag vill verkligen inte äta.
Jag vill ALDRIG känna mig sådär mätt igen.
Aldrig någonsin igen.