rainbee

Ska alldeles strax iväg till gymmet.
Tänkte bara lägga upp en youtube video med låten 'Skinny Love' av Bon Iver.
Underbar låt!

Ush.
Sitter här med mina böcker, men inte ett skit orkar jag göra.
Jag blir hela tiden distraherad.
Leta thinspo
Nypa fettet
Ångest över vad jag äter.
Ångest över hur jag ser ut.
Oro inför prov.
Läsa bloggar.
Kolla Youtube.

Jag behöver bli av med fettet.
Bli smal.
Jag mår ju bara så jävla dåligt hela tiden när jag kollar mig i spegeln.
Jag vet att jag blivit LITE smalare än förut.
LITE smalare, men inte mycket.
Och absolut inte tillräckligt.

Träning var det ja.
Plus att jag kanske ( mycket troligen ) ska ut på Fredag, och sedan igen på Lördag.
Mycket hektisk helg alltså.

Men nej.
Nu får jag ta och ta mig i kragen.
Mamma åker bort nu nästa vecka, och då blir det fasta när hon är borta.
Fasta och träning som fan.
Kanske några dagar innan hon åker, även?



Brämhults hallonjuice = ca 160 kcal i en flaska
½ portion havregrynsgröt = ca 65 kcal.

Så totalt, om jag följer detta, så kommer mitt intag vara på 225 kcal.
Och gymmet...?

VAD SOM ÄN HÄNDER IMORGON, så lovar jag, B, att lämna ett inlägg under Kategorien 'Intag & Förbränning'!

hur låter det?


Nu, till läxorna!

30 DAGAR KVAR...

Just nu sitter jag här med blodsmak i munnen.
Mitt tandkött blöder och varför vet jag inte.

Kanske på grund av att jag spytt upp allting jag ätit sen i Fredags?
Nytt gymkort har i alla fall inhandlats, så imorgon blir det till gymmet efter skolan.
Direkt.
Sedan hem för att plugga inför prov.

Jag blir så sjukt arg, för att jag gått UPP igen.
Jag skiftar fram och tillbaka mellan en vikt med skillnad på 2 KG.
2 KG?!
Helt jävla otroligt. Jag hoppas att det är vattenvikt.
Får se vad vågen säger imorgon.


På morgonen när jag vaknar känner jag med händerna utmed kroppen.
Känns jag smalare?
Jag ställer mig framför spegeln.
Ser jag smalare ut?
Jag ställer mig på vågen.
Har jag gått ner i vikt?
Jag tar på mig kläderna.
Sitter dom lösare?
Jag går och lägger mig.
och jag drömmer om ett smalare liv.

Jag kan för övrigt knappt spy längre.
Försökte tidigare idag och fick upp lite grann.
Men resten hamnade i näsan.
En riktigt äckligt brännande känsla.
Som en kallsupa eller som att få stark sås i näsan ( inte för att det någonsin har hänt mig, men det är så jag föreställer mig att det skulle kännas).

Och mamma?
Hon fortsätter tjata om hur smal jag blivit.
Tjat,tjat,tjat.
Jag blir så jävla trött på henne.
Smal?
Jag är fortfarande samma lilla feta flicka som alltid.

Imorgon börjar det igen.
det jag hade innan sommaren.
Träningen.
Minst 2 timmar i gymmet varje dag.
VARJE dag.
Och jag MÅSTE ligga på minus.
Måste träna bort allt det jag äter.
ALLT.

Jag vill känna mig stark igen.
Jag vill må bra.
Jag vill känna mig smalare.
Jag vill inte endast drömma om det längre.
Jag vill leva det.



Jag vill att mina höftben sticker ut när jag står upp.
Jag vill att mina revben skall synas i ryggen.
Jag vill ah vackra nyckelben.
Jag vill ha en vacker käklinje.
Jag vill känna mig vacker.
Jag ska klara det.
Jag SKA klara det!

Hinner inte skriva så mycket.
Mamma har lagat mat och hon ropade precis att det var klart.
Klyftpotatis och fläskfilé.

Jag har otroligt ont i magen, och ska klaga på det när vi väl sitter till bords.
Tur är i alla fall att jag gått ner något.

Imorgon ska det inhandlas gymkort.

Hur har helgen gått hittills för resten av er?

JUST DET JA!

Mitt gymkort har gått ut, vilket är lite sorgligt.
Men idag fick jag pappa att lova att vi skulle köpa ett nytt, fast bara för 3 månader.
För sen är ju sommaren!

Mamma undrade varför jag inte gick ut ikväll så som jag skulle ha gjort.

Jag: Inga kläder passar.
Mamma: Vadå,' inga kläder passar'?
Jag: Ja. Allt är för litet.
Mamma: Är du säker på att du inte hallucinerar? Allting kanske passar, fast din självbild bara är förvriden?
Jag: NEJ, mamma. INGENTING passar.

Så började mamma berätta om en jobb-kamrat vars dotter väger över 200 KG.

....

Och hon kom aldrig fram till saken.

Läxhögen växer sig bara högre och högre.
Jag letar desperat efter ett jobb.
Och vikten vägrar sjunka.

Imorgon tror jag att jag ska sätta på mig gympakläderna och gå ut och jogga en bit.
Kanske bara 15-20 min.
Men jag VET att jag kan klara av det nu.
12 minuter klarade jag av att jogga, non-stop, i Onsdags, och då vet jag att jag kunde fortsatt lite till.

Jag som trodde att jag skulle kämpa efter andan efter tre minuter.

Rummet är städat.
Badrummet är städat.
Sängen bäddad.
Hunden rastad.
Allt är undanlagt.
Ordning och reda lugnar ner mig så extremt.
Jag är inte längre på gränsen till en ångest-attack.
Utan halva tiden letar jag thinspo, andra halvan sitter jag och stirrar i väggen.

Ingen mat idag.
Endast skola och sedan träning.
Och...
Just det ja...

Jag har ett prov idag.
Skit också.
Och så har jag inte ens öppnat boken.
Får dra mig nu.
Lägga mig i sängen med en varm vetekudde och skolböckerna i en hög bredvid mig.

Klädesplagg efter klädesplagg hamnar i nej-högen.
Vad jag än har på mig så väller fettet över.
Tjocka armar.
Tjocka lår.
Tjock midja.
Tjock B.

Jag hatar mig själv med en sådan passion just nu.
Och ännu har jag inte ätit.
Har lust att lägga mig ner och grina istället för att gå ut.
Jag kommer inte att våga visa mig ute.
Jag är äcklig.
Varför ska andra människor utsättas för min fetma?

 

Nu blir jag förvirrad!
De 1.5 kg jag hade gått upp igår på grund av hetsätning är nu som bortblåsta!
Vattenvikt? Det tvivlar jag starkt på att det var.

Men nog fan blev jag lycklig när jag steg upp på vågen för tio minuter sedan ( Förlåt! Jag vet att jag egentligen endast skall väga mig på fredagarna! ) och siffrorna lyste upp mot mitt förvånade ansikte.


Egentligen har jag inte tid att skriva detta inlägget.
Bussen går om 20 min och jag sitter här i pyjamas och med vått hår och oborstade tänder.
Men jag var bara tvungen att informera om att jag INTE är 1,5 kg tyngre längre!

Mamma & pappa hade köpt baguette idag, vilket jag förövrigt inte ens har petat på med fingertopparna.
Baguette är så jävla gott.
Med smör och kalkonskivor helst.
Men det är kolhydraterna som oroar mig.

Igår kväll så gjorde jag det otänkbara.
Jag åt TOAST! Två skivor med bröd med massor av ost i mitten.
det var nog därför jag hade gått upp som fan i morse.
Tror nästan av det var toasten som satte igång min hetsätning som varade hela kvällen på tisdagen.

Jag har klarat mig bra idag.
Fastat. Inte ens vart i närheten av mat.
M & jag tränade även lite idag.
På 12 minuter joggade jag non-stop 20 varv runt en handbollsplan.
Trodde inte jag hade den konditionen, med tanke på att jag börjat röka igen.
Men jag klarade av det!
Och jag ÄLSKADE det.
Jag har verkligen saknat den brännande känslan i lungorna.
Ruschen av endorfiner som rusar genom kroppen.

Nu ska jag gå och lägga mig.
Mindre än 6 timmars sömn stimulerar ju aptiten, och så som jag ser ut...Ush!
Jag behöver VERKLIGEN ingen mer mat i det här jävla systemet, det ska jag då säga.

1.5 Kg.
Hur i helvete kan jag ha gått upp 1.5 KG sen måndags morgonen?!
Händerna skakar och jag vill grina.
Magen gör ont och fettvalkarna växer.
Jävla värdelösa mat-hora.


Så går det när man hetsäter.
Jag spydde upp allting i måndags.
Allting som passerade mina läppar.
Men igår kväll bestämde jag mig för att vara stark.
Inte spy.
Och SE vad som hände!

Idag blir det fasta & träning.
Ikväll blir det två laxeringstabletter.
Imorgon blir det fasta.
På fredag blir det fasta.

På lördag kan jag inte fasta för då ska jag ut.
Så det blir nått litet att äta innan.

Igår och idag har gått piss.
Hetsat och spytt som om det inte fanns någon morgondag.
Har spenderat mer tid böjd över toaletten än vad jag suttit på den.

jag tror även mamma börjar bli misstänksam.
Hon har börjat stryka runt utanför toaletten när jag går in dit, en fundersam glimt i hennes ögon.


Skammen samlas som en klump i magen, men frustrationen gör mig bara argare.
Och ilska är bra.
Ilskan gör mig stark.

Blev en laxbit ( 150g.) och en potatis.
Ingen sås.
Ett glas vatten till.
Inget mer.
Inte en smakbit av mammas bullar.
Inte någon glass.
Inga pepparkakor.
Ingenting.

Blev även en 55min lång promenad med hunden också.
Så jag har i alla fall rört lite på mig idag.

Min högra arm har domnat bort, och jag är tung i huvudet, men nog ska jag lyckas göra några situps och andra tränings grejer innan sömnen tar över.
Kanske hinner jag till och mad göra lite läxor?

 

Jag vet inte hur, men även fast jag gått ner, så känner jag mig så extremt mycket fetare.
Har låren blivit större?
Har magen växt?
Har armarna blivit tjockare?

Nej, jag får sluta vara så negativ.
Imorgon, som sagt, är en ny vecka.
Ett nytt språng mot lyckan.

Sitter nu här och har ont i tänderna.
Okej, kanske inte riktigt ont, men en lite smått obekväm känsla är det i alla fall.
MÅSTE sluta spy.
Såhär kan det inte fortsätta.

Och en till sak som har stört mig så rejält på sistone ( positiviteten riktigt droppar från nästippen.) är en modesak!
Kanske har någon av er läsare hört talats / sett detta?

Jag såg en bild för ganska många veckor sedan nu.
På en tjej med vita tights.
På dessa vite tights hade det typ...broderats små blommor.
Urgulligt!
Jag tänkte inte på det så mycket vid stunden, men nu kan jag inte sluta tänka på dom!
Jag blir galen!
Någon som vet vilken bild jag pratar om?
Eller ännu bättre; vet vart man kan köpa detta underbara klädesplagg?!

Jävla helvete.
Mamma har lagt fram kyckling att tina.
Blir troligen kyckling och ris ikväll.

Jag kan inte äta.
Hon kan inte tvinga mig äta.
Jag vill inte äta.
Vill inte behöva spy upp det hon lagat.

Jag ska strax ta mitt pick och pack och sticka ut.
Kanske bara hoppa på någon buss som går till ingenstans och gå hem härifrån.
jag vet inte.
Jag vet bara att jag måste komma ut ur huset, och får inte komma hem förrän klockan är nio.

Det hela gick väl ut på att jag och hela min familj (  även några döda släktingar.) var på stranden.
Jag åkte upp för en rulltrappa och satt och prata med ALLA tjejer i min klass plus en bekant som är så tjock att hon vaggar fram som en anka.

den här bekanta människan vände sig till mig efter lite tisslande och tasslande med dom andra tjejerna, och ryckte på axlarna.
"Sorry, B. Men vi vill inte umgås med någon som är så...så..." Hon log lite generat, och då bestämde sig dom andra tjejerna i klassen för att hjälpa till.
"Stor!...Fet!...Äcklig!...Överviktig!...Skabbig!"
Orden slungades genom luften, och alla träffade sitt mål...Mig.

Jag åkte ned för rulltrappan igen, kände mig så otroligt äcklad av mig själv.
Ner till stranden, där jag och en klasskompis bestämde oss för att springa på stranden.
Jag tappade bort honom efter ett tag, då han inte orkade springa mer.
Men resten av drömmen gick ut på att jag sprang fram och tillbaks på den här strandbanken och sa till mig själv:
"Måste bli smal...Måste bli smal..."

Nu har jag spytt upp även kakan & glassen.
Klarade verkligen inte ens av tanken på att ha kvar alla dom kalorierna i min kropp.
Det var som om jag, framför mina egna ögon, kunde se hur jag blev tjockare.
Jag praktiskt taget kände hur jag blev fetare.

Så det blev fingrarna i halsen.
Igen.
Herrejävlar.
Jag skulle ju sluta.
Mina framtänder är sjukt genomskinliga och jag får massor med finnar under de perioder jag spyr.

Mamma nämnde något om att vi två skulle skaffa 3 månaders gymkort tillsammans.
Om hon betalar hänger jag definitivt på.
Gymma tills benen värker och lungorna bränner.
Allt för att bli lycklig.

Aj, aj, aj!
åt ingenting förrän halv sju ikväll, då mamma kom hem.
Köttfärsbiffar & pommes frites med bearnaisesås.

Spydde upp kanske hälften av det.

Sedan blev det dock kaka och glass.

Gud..Jag mår så jävla illa, och känner mig så sjukt jävla tjock.

Mamma: hur mycket har du gått ner egentligen?!
Jag: Öh...Jag vet faktiskt inte.
Mamma: Men du får sluta! Du får inte gå ner mer nu! det behöver du inte!